Jordgubbsodling i fokus

I år organiserades Interaspa praxis - mässan nära Hamburg i Wenzendorf på Hof Oelkers gård. Interaspa mässan ordnas vartannat år och är en mindre version av ExpoSE mässan, som ordnas i Karlsruhe i november. På Interaspa deltog omkring 250 utställare och drygt 3000 besökte mässan.

Det är kutym i Tyskland att förutom sparris är även jordgubb i huvudrollen, men också en del av utställarna representerar odlingsteknik för blåbär och fruktträd. Den vita sparrisen är mycket populär. I Tyskland odlas sparris betydligt mer än jordgubbar. Skördeprognosen för sparris detta år är cirka 122 miljoner kg, medan jordgubbsskörden uppskattas till cirka 109 miljoner kg. Odlingsarealen för sparris ungefär dubbelt så stor jämfört med jordgubb: sparris 22 900 ha, jordgubbar 11 400 ha.

Det absoluta dragplåstret på mässan är uppvisningen av arbetsmaskiner för sparris och jordgubbsodling. På mässan presenterades hela maskinkedjan för sparris men också radhacka för jordgubb, vilka används allmänt i Tyskland i plastfri jordgubbsodling på friland. Som täckmaterial runt plantorna och i radmellanrummen används halm. Halmen brukas ner i jorden sent på hösten därför att ett tjockt halmlager fördröjer på våren jordgubbens tillväxtstart och ökar risken för frostskador vid blomning. Vid jordbearbetningen används fräsar eller tallriksharv och packade skift kan också alvluckras ned till en halv meters djup. Utlöparna bekämpas i radmellanrummen med skivrist, som löper alldeles bredvid plantan. Växtföljden är snabb. För att förhindra jordburna sjukdomar och jordtrötthet tar man endast två eller tre skördar. Växtbeståndet klipps vanligtvis också ner efter skörd, ibland till och med två gånger.

Jordgubbar odlas på friland också i plast täckta enkelbäddar, som är höga och smala. Plantorna planteras på hösten och följande vår monteras tunnlarna på. Av plantorna tas normalt endast en skörd, varefter de avlägsnas. I samma bädd planteras nya plantor på samma plats eller mellan de gamla plantorna. Med ett dylikt produktionssystem får man skörd från början av maj och skördeförväntningen är runt 15-20 tn/ha. I allmänhet används Fresh plant-pluggplantor för plantering.

I Tyskland kämpar de med samma problem i jordgubbsodlingen som vi. Förra året under huvudskördesäsongen var det ett rikligt överutbud på jordgubbar och priset var i linje med det. I år var odlingssäsongen varm och torr däremot var priset bättre än föregående år. Av växtsjukdomarna har mjöldagg förekommit mycket och tripsen har ställt till besvär både på friland och i tunnel. Den drastiska minskningen i utbudet av växtskyddsmedel har tvingat odlarna att hitta nya metoder. Ett exempel är att odling av tagetes i kampen mot nematoder är redan en rutin i växtföljden. Ytterligare finns det goda erfarenheter av vitlöksbaserade produkter, särskilt på friland i kampen mot öronvivel. Man söker också nya lösningar för bekämpning av utlöpare. Gårdarna har till exempel övergått från halm till användning av gräs i radmellanrummen. Då kan utlöparna bekämpas i samband med gräsklippningen. Bekämpningen av utlöparna kan också mekaniseras. Exempelvis Heuling har utvecklat för bekämpning av utlöparna i jordgubbsodling en självgående klippare, till vilken även andra arbetsmaskiner kan anslutas.

Kanske det största orosmomentet för odlarna, såväl i Tyskland som i övriga Europa, är tillgången på arbetskraft nu och i framtiden. Redan nu talar man om skördar, som blivit kvar på fälten och arbetskraften lockas med skattelättnader, med prisvärt boende och gratis måltider. I Tyskland har under de senaste åren kostnaderna för arbetskraft stigit kraftigt. Många gårdar överväger och forskningsinstitutioner utreder flyttningen av produktionen under täckmaterial till bord, vilket skulle höja skördenivåerna och öka plockningseffektiviteten samt minska på kostnaderna för arbetskraft.  För närvarande är endast cirka 12 % av den totala arealen jordgubbar i Tyskland täckt. Kostnaderna måste dock minskas i varje produktionsskede och produktionen måste intensifieras, eftersom det är och kommer att bli allt svårare att få ett pris på marknaden som täcker kostnaderna.

Så både i Tyskland och i Finland kämpar vi med så gott som samma utmaningar. Mer om Interaspa-mässan som organiserades i samband med SataVarMa-projektet kan du läsa på SataVarMa-projektets sidor www.ProAgria.fi/satavarma under rubriken ”Matkakertomukset” (sidorna på finska).

Skribenten Minna Pohjola är rådgivare för bärproduktion och projektledare för SataVarMa- och Laatumarja-projekten, ProAgria Västra Finland.

Jaa

Facebook Comments Box